Lexi
20 februari 2012 12:26
Jag förstår dig stort, helt underbart att du gjort en blogg till din farmor! gulligt :) jag beklagar verkligen sorgen, när jag var liten var jag jätte rädd att min mamma skulle dö och satt och grät, men än lever hon och älskar hela min familj! jag finns om du vill prata för jag vet hur det känns, men vänliga hälsningar Lexi.